Stand alone

Nu har jag kämpat i 4 dagar och det gick faktiskt bra ett tag.
Tills igår..
Nu har jag inte en aning längre.. jag vet verkligen inte, för jag saknar dig något så enormt mycket och jag vet knappt vem jag är utan dig.
Mitt hjärta det bultar..
Jag har gråtit konstant hela dagen idag och det slutar verkligen inte..
Och jag är ledsen, att se mig må dåligt, vet jag får dig att må dåligt också..
men tyvärr är det inte längre ditt problem, så tänk inte på mig.
Jag verkligen hatar det här, att känna sig så övergiven att.. förlora det jag älskar mest, det jag hade gjort vad som helst för att behålla.. men vad kan jag göra? Absolut ingenting.. allt jag kan göra är att gråta..
Jag har förlorat min bästa vän, den enda jag kunde lita på..
Mitt hjärta gör ont.
Är det såhär det ska vara?
Jag är stark, jag är svag, jag viker efter, jag vill..
Give me one good reason why,
i shouldnt let the rope around your neck and die.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0